Vad innebär topplån? 

Topplån är ett det lån som täcker mellanskillnaden mellan bottenlån och kontantinsats vid köp av ny bostad. Sedan bolånetaket infördes 2010 är det idag inte lika vanligt och bankerna erbjuder inte denna typ av lån på samma sätt som tidigare. Här går vi genom vad som gäller och vad skillnaden är mellan topplån, bottenlån och kontantinsats. 

Skillnaden på topplån och bottenlån

Topplån och bottenlån var tidigare vanliga begrepp vid köp av ny bostad. Du som bolånetagare kunde få lån upp till 85 procent av bostadens värde med ett så kallat bottenlån. Resterande belopp täcktes av en kontantinsats på 15 procent. Saknades pengar till hela kontantinsatsen kunde banken låna ut ytterligare 5-10 procent utöver bottenlånet. Det är detta lån som kallades för topplån. 

Räntor för topplån

Liksom bottenlånet hade även topplånet bostaden som säkerhet. Men med ett topplån steg bostadens belåningsgrad och därigenom även risken banken tog. Därför hade topplånet också en högre ränta än bottenlånet.

Återbetalningstiden för topplånet var också kortare än för bottenlånet, ofta 10–15 år. Vilket kan jämföras med ett bolån som idag har en återbetalningsperiod på upp mot 60 år. 

Topplån idag

Bolånetaket infördes 2010 och säger att du som bolånetagare får låna max 85 procent av bostadens värde. Därför existerar inte topplån idag på samma sätt som tidigare. Istället kan bolånetagare låna till en kontantinsats i form av ett privatlån utan säkerhet. Ett sådant lån kallas lite slarvigt för blancolån, vilket egentligen är en äldre benämning. Räntan på ett privatlån är oftast betydligt högre än på bostadslån och återbetalningstiden är kortare.

Topplån är inte ett kontantinsatslån

En del bolånegivare erbjuder möjligheten att låna till kontantinsatsen. Den här formen av lån kallas ibland för ett topplån eller lite slarvigt för ett blancolån, vilket egentligen är en äldre benämning. Vad det egentligen är rör sig om är ett privatlån. Eftersom kontantinsatslånet inte har huset som säkerhet är räntan oftast betydligt högre än på bostadslån och återbetalningstiden är kortare.

Bottenlån och bolån

De flesta bolånegivare beviljar bolån på upp till 85 procent av bostadens värde. Det är detta lån som tidigare kallades för bottenlån, men som idag kort och gott kallas bolån. 

Bottenlånet, eller bolånet som det alltså kallas, har den belånade bostaden som säkerhet. Det innebär en lägre risk för den bolånegivare som lånar ut pengar. Det i sin tur påverkar vilka räntor som bolånegivaren, oftast banken, kan erbjuda. Även hur lång tid bolånetagaren väljer att binda sina räntor spelar in. Det allmänna ränteläget ligger sedan till grund för vilken slutgiltig ränta du som bolånetagare kan få. 

Kontansinsats behövs för att köpa en bostad

En bostad får belånas max 85 procent. Resterande del, 15 procent, ska bekostas av egna pengar genom en kontantinsats. 

Ofta betalar bostadsköpare denna del med sparpengar eller exempelvis vinst från tidigare bostadsförsäljningar, men vissa bolånegivare erbjuder även finansiering i form av privatlån (tidigare kallat blancolån). Privatlån är ett lån utan säkerhet. Avsaknaden av säkerhet gör att räntan blir högre än för ett bostadslån och återbetalningstiden är kortare. 

Brygglån är en tillfällig finansieringsform

Det är vanligt att köpa en ny bostad innan den gamla är såld, vilket innebär att du som köpare kan ha svårt att finansiera ditt nya boende. Många väljer att därför ansöka om ett överbryggningslån, eller brygglån som det också heter. Det är en tillfällig finansieringsform i form av ett lån som fungerar som en brygga mellan ditt nya och gamla boende. Lånet möjliggör finansiering av båda bostäderna under en kortare period, max sex månader.

Kort om bolånetaket

Finansinspektionen är den myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Myndighetens uppdrag är att se till att den finansiella sektorn fungerar och agerar korrekt. Den 1 oktober 2010 införde Finansinspektionen ett bolånetak som innebär att nya lån där bostaden tas som säkerhet inte ska överstiga 85 procent av bostadens värde.  

Syftet med bolånetaket var att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden. Genom att sätta ett tak för hur hög belåningsgrad ett hushåll får ha på bolån, menade myndigheten att det skulle skydda låntagarna från sjunkande bostadspriser. Kritiken mot bolånetaket har varit att det är svårare för exempelvis unga att komma in på bostadsmarknaden. 

I juni 2016 reglerades bostadsmarknaden ytterligare när Finansinspektionen införde amorteringskrav som säger att alla som tar ett bostadslån är skyldiga att amortera minst 1 eller 2 procent av det lånade beloppet årligen. Begreppen topplån och bottenlån försvann mer eller mindre vid Finansinspektionens införande av bolånetak. Idag är det istället bolån man pratar om, och det är bolånet som du som bolånetagare enligt lag måste amortera på.