4 vanliga frågor om ränteavdrag på bolån

I deklarationstider är det extra viktigt att ha koll på sitt bolån så att ränteavdragen blir rätt. Här kan du läsa om hur det fungerar – och få svar på de vanligaste frågorna.

Alla som har ett bolån eller annat typ av lån, förutom studielån, kan göra ränteavdrag. Avdraget är upp till 30 procent av lånens räntekostnader, förutsatt att du har ett kapitalunderskott under samma deklarationsår.

Du behöver alltså ha högre räntekostnader än vad du har inkomst av kapital för att kunna göra avdraget.

Vad innebär kapitalunderskott?

– Kapitalunderskott innebär att du har mer räntekostnader än inkomst av kapital under deklarationsåret. Med inkomst av kapital menas exempelvis intäkter som aktieutdelningar eller räntor på sparpengar.

Finns det en maxgräns för ränteavdraget?

– Nej, det finns det inte. Däremot gäller det 30-procentiga ränteavdraget bara på summor upp till 100 000 kronor. För räntekostnader på över 100 000 kronor ligger avdraget på 21 procent.

Stående skattejämkning – hur fungerar det?

– Ett ränteavdrag gör att du får tillbaka en del av dina räntekostnader i efterskott i samband med deklarationen. Om du inte vill ligga ute med denna summa kan du i stället söka om stående skattejämkning. Det innebär att du sänker din månadskostnad med motsvarande summa som ränteavdraget hade blivit per månad.

Stående skattejämkning – så gör du

– För att göra en stående skattejämkning behöver du logga in på Skatteverket.se. Där uppger du dina förväntade kapitalinkomster och hur mycket ränta du betalar på de lån du får dra av. Efter det får du ett beslut från Skatteverket med hur mycket mindre skatt du ska betala varje månad. Beskedet ger du till din arbetsgivare som sedan ser till att du betalar motsvarande mindre skatt på varje löneutbetalning.

Det finns en del att tänka på när det är dags för avdrag i deklarationen, och att se till att få koll på hur det fungerar med ränteavdrag för bolån kan vara mödan värt.