Den ståtliga gröna kakelugnen stod inklämd i en hall och skämdes. Med lite mod, mycket planering och duktiga kakelugnsmakare fick den byta plats. Varje kakelplatta flyttades för hand. Resultatet? Kronan på verket i den underbara nyrenässansvåningen från 1902.
Allt det bästa från förra sekelskiftet infinner sig i den underbara våningen i Helsingborg – allting återskapat till sin forna glans av skickliga hanterverkare. Utom den gröna kakelugnen, som är original, och fick flytta till en ny och central plats. Som det anstår hemmets själ.
Den ornamenterade kakelugnen tronar numera i vardagsrummet mot köket, och känns självklar där den står. Den ramas in av en del mörkare toner, såväl mörkbetsade golv som mörkare väggar. Tillsammans med platsbyggd belysning i samtliga rum ger det en alldeles särskild känsla som familjen älskar.
Hemmet delas av Alexander, som är mäklare på Bjurfors i Helsingborg, Elli, som arbetar som butikschef på Chocolatte i Helsingborg, samt de två barnen Nicholas, 2 år, och Celia, 6 månader. Vi fick en pratstund med Alexander Jämthagen, som visar bilder och berättar om hur det går till när man kommer på tanken att flytta en kakelugn och hur det gått till att förverkliga renoveringsprojektet från start till mål.
Hur uppstod tanken på att flytta kakelugnen?
– Vi behövde förändra planlösningen markant för att få till köket på den platsen vi önskade, berättar Alexander. Vi hade faktiskt två kakelugnar tidigare. En vit kakelugn som stod där den gröna kakelugnen står nu, och den gröna som stod i ett märkligt hallutrymme och skämdes. Min flickvän Elli älskade den gröna kakelugnen och fick sin vilja igenom att flytta den till vardagsrummet för att ge mer utrymme till kökets nya plats. Den vita kakelugnen sålde vi.
Vilka fördelar såg ni med att flytta den gröna kakelugnen?
– Den gröna kakelugnen var mer praktfull. Den är på något sätt själen i bostaden med sitt tomteväsen huserande på kronan. Kakelugnen fick i och med flytten en plats varifrån man faktiskt kan njuta av dess värme och skönhet, och det höjer utan tvekan även värdet på bostaden.
Så hur gick ni vidare med kakelugnsprojektet?
– Vi kontaktade ett par olika kakelugnsmakare för platsbesök och offerter. Vi gick vidare med de som gjorde bäst intryck, och de skötte det hela supersmidigt. De hade både monterat ner den vita kakelugnen och flyttat den gröna på en knapp vecka.
Vad återstod sedan?
– Därefter anlitade vi finmåleri för att reparera avskavda hörn och småskador. De tusenlapparna extra vi gav för småfixet var verkligen värt det för att få till finishen som är så viktig!
Vad behövdes för att få kakelugnen att fungera?
– Ville man få kakelugnen i bruk, vilket vi ville, så kontaktar man även skorstensfejarmästaren som undersöker murstockens skick och kan skriva en handlingsplan för vad som kan behövas åtgärdas. Vi behövde glidgjuta murstocken, installera säkerhetsstege på taket och montera gnistskydd på golvet i rätt storlek.
Hur ska man förbereda sig på en kakelugnsflytt?
– Först ska du höra med sin bostadsrättsförening för ett godkännande för förändringen, samt skorstensfejarmästaren. I övrigt förberedde vi ordentligt med plats på golven för att kakelugnsplattorna skulle kunna markeras upp på rätt sätt inför uppbyggnationen.
Hur gick själva flytten till?
– Kakelugnsmakaren monterade ner varje enskild del av kakelugnen, numrerade bitarna och byggde sedan upp den på sin nya plats, bit för bit på utsidan av nya kanalerna av tegel.
Det låter inte som läge att plocka fram den egna verktygslådan?
– Svårighetsgraden för en glad amatör är nog ett par nivåer för hög för att våga sig på det själv, men för kakelugnsmakare med några decennier i branschen såg det rätt enkelt ut, och gick snabbare än jag kunnat föreställa mig.
Var det en stor investering i boendet?
– Hela flytten, finmålning, glidgjutning, takarbeten med mera gick på cirka 150.000 kronor. Sett till värdeökningen på bostaden ser jag det som en av våra klokaste investeringar rent ekonomiskt.
Hur blev resultatet?
– Tio av tio! Vi är supernöjda. Den försjälsligar bostaden, och är vårt hem i person på något sätt.
Under 1700-talet använde järnverken stora mängder ved för att framställa stångjärn, som vid denna tid var Sveriges största exportvara. Samtidigt eldades det mycket ved i dåtidens ineffektiva, öppna spisar. Då uppstod akut vedbrist i landet. På uppdrag av Rikets Råd 1767 presenterade general Fabian Wrede och arkitekt Carl Johan Cronstedt då den vedsnåla kakelugnen. Det blev succé! Kakelugnen blev den viktigaste värmekällan för 1800-talets bostäder.
Källa: Tekniska Museet
Kakelugn: En kakelugn är en eldstad, murad och klädd med kakel utvändigt.
Kakel: Keramiska plattor som är porösa, glaserade och ibland dekorerade. Används främst för beklädnad av golv och väggar, i våtutrymmen som badrum och kök.
Kakelugnsmakare: Arbetar med nyproduktion av kakelugnar, samt med att montera ner och upp äldre kakelugnar. Kallas även kakelugnssättare.