Ska du deklarera din bostadsaffär? Det är inte alltid lätt att förstå alla regler som finns kring inkomstdeklarationen. Därför har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren som många ställer inför att de ska lämna in sin deklaration.
Svar: Ja, du kan göra uppskov på vinstskatten när du säljer din bostad och köper en ny, även om den nya bostaden är billigare. Men det finns vissa regler att följa. Om den nya bostaden är billigare än den sålda, kan du bara få uppskov med en del av vinsten. Uppskovsbeloppet beräknas baserat på skillnaden mellan försäljningspriset för den gamla bostaden och inköpspriset för den nya.
För att kunna begära uppskov måste uppskovsbeloppet vara minst 50 000 kronor. Du kan läsa mer om detta på Skatteverkets hemsida.
Svar: Ja, du kan begära uppskov igen från ett tidigare uppskov. Om du har sålt en bostad och tidigare fått uppskov med beskattningen av vinsten, kan du begära nytt uppskov när du säljer en ny bostad och köper en ersättningsbostad.
För att göra detta behöver du uppfylla vissa villkor, till exempel att den nya bostaden är en privatbostad och att du har bott i den sålda bostaden under en viss period före försäljningen.
Svar: Nej, du kan inte få uppskov om du flyttar in i en hyresrätt. För att få uppskov med beskattningen av vinsten från en bostadsförsäljning måste du köpa en ny bostad som du äger, till exempel en villa, bostadsrätt eller ägarlägenhet.
Svar: Ditt nuvarande uppskov ska återläggas på blankett K5 eller K6 och ”kvittar bort” hela eller delar av din förlust. På sista raden har du sedan en ny vinst (om uppskovet var större än förlusten) eller en förlust.
Svar: När ni är två delägare som ska deklarera en gemensam försäljning, ska ni dela upp beloppet enligt era respektive ägarandelar. Varje delägare ska deklarera sin del av försäljningen individuellt. Här är några viktiga punkter att tänka på:
1. Ägarandelar: Fördela vinsten eller förlusten enligt era ägarandelar. Om ni äger 50% var, delar ni vinsten lika mellan er.
2. Individuell deklaration: Varje delägare fyller i sin egen blankett K5 (för småhus) eller K6 (för bostadsrätt).
3. Omkostnadsbelopp: Beräkna omkostnadsbeloppet separat för varje ägare baserat på deras ägarandel.
4. Gemensamma utgifter: Utgifter som mäklararvode delas enligt ägarandelarna och anges i respektive äga.
Svar: När du ärver en bostad och inte vet vad den kostade när den byggdes, finns det några metoder du kan använda för att fastställa inköpsvärdet:
1. Kontakta Lantmäteriet: De har ett fastighetsprisregister som kan ge information om tidigare försäljningspriser för fastigheten.
2. Bostadsrättsföreningen: Om det gäller en bostadsrätt, kan bostadsrättsföreningen ha uppgifter om tidigare inköpspris.
3. Schablonregeln: Om fastigheten förvärvades före 1952, kan du använda en schablonberäkning där inköpspriset sätts till 150% av fastighetens taxeringsvärde år 1952. För bostadsrätter förvärvade före 1974 kan inköpspriset beräknas till 150% av bostadsrättens andel av föreningens förmögenhet den dagen.
Om du fortfarande inte kan hitta inköpspriset, kan du behöva uppskatta det baserat på närliggande fastigheters värden vid den tiden eller kontakta en fastighetsmäklare för en professionell värdering.
Svar: När du ska deklarera en bostadsaffär och det inte finns något inköpspris eftersom du byggde huset själv, kan du använda följande metoder för att fastställa anskaffningsvärdet:
1. Byggkostnader: Sammanställ alla kostnader som uppstod i samband med byggandet av huset. Detta inkluderar materialkostnader, arbetskostnader, bygglov och andra relaterade utgifter.
2. Tomtkostnad: Om du köpte tomten separat, inkludera kostnaden för tomten i anskaffningsvärdet.
3. Dokumentation: Se till att du har dokumentation som styrker alla dessa kostnader, såsom kvitton, fakturor och kontrakt.
4. Förbättringsutgifter: Om du har gjort förbättringar på huset efter att det byggdes, kan dessa också inkluderas i anskaffningsvärdet.
Genom att noggrant sammanställa och dokumentera alla dessa kostnader kan du fastställa ett korrekt anskaffningsvärde för din deklaration.
Svar: Ja, förbättringsutgifter är avdragsgilla även om du inte har gjort en vinst på försäljningen. När du säljer en bostad kan du dra av kostnader för förbättringar som du har gjort under tiden du ägde bostaden. Dessa avdrag kan minska den beskattningsbara vinsten eller öka den avdragsgilla förlusten.
Här är några exempel på avdragsgilla förbättringsutgifter:
• Grundförbättringar: Nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller installation av ny utrustning.
• Reparationer och underhåll: Utgifter för att byta ut eller förbättra befintliga delar av bostaden.
Det är viktigt att ni har dokumentation som styrker utgifterna för att kunna göra avdraget korrekt, till exempel kvitton eller bankutdrag.
Svar: Ja, du kan göra avdrag för renoveringskostnader i deklarationen även om du har köpt ett renoveringsobjekt. Här är några viktiga punkter att tänka på:
1. Grundförbättringar: Du får göra avdrag för hela utgiften om du har byggt nytt, byggt till eller byggt om bostaden. Exempel på grundförbättringar inkluderar nybyggnad, tillbyggnad och installation av ny utrustning som inte fanns tidigare.
2. Reparationer och underhåll: Du kan också göra avdrag för förbättrande reparationer och underhåll, men dessa avdrag är begränsade till en del av utgiften. Exempel på sådana utgifter är byte av material eller produkter till något betydligt bättre än det som fanns tidigare.
3. Dokumentation: Det är viktigt att du har dokumentation som styrker utgifterna, såsom kvitton och fakturor. Spara gärna före- och efterbilder av renoveringsprojekten.
Svar: Det är köpekontraktet som styr, så du ska deklarera för inkomståret 2024, det vill säga i årets deklaration.
Svar: Ja, du kan göra en extra inbetalning till skattekontot när som helst, även efter den 12 februari. Det är faktiskt en bra idé att göra en extra inbetalning om du vet att du kommer att få kvarskatt, för att undvika kostnadsränta.
Du kan betala via Skatteverkets bankgiro eller med Swish. Kom ihåg att ange ditt referensnummer (OCR-nummer) när du gör betalningen.