De allra flesta av oss köper ett äldre hus, som redan haft en eller flera tidigare ägare. Oavsett om du drömmer om en romantisk sekelskiftesvilla, en praktisk funkisvilla eller har hittat ett hus från sjuttiotalet finns det flera viktiga saker att tänka på när du ska vårda ditt hus på allra bästa sätt.
Den här artikeln är i samarbete med Anticimex.
Hur tar du hand om ditt hus på bästa sätt? Bortsett från det självklara i att kontinuerligt underhålla ditt hus, som att måla om, dränera och på andra sätt vårda ditt hus ställer huset alldeles egna önskemål kring skötsel. När ditt hus byggdes, hur det använts och hur förgående ägare tagit hand om det är avgörande för hur du ska sköta om ditt nya hus. De allra flesta köper ett begagnat hus och eftersom byggtekniken och materialvalen varierat genom årtionden har också hus från olika epoker både olika förutsättningar och olika behov. När är ditt hus byggt och vad ska du som ägare tänka på? I den här guiden går vi igenom de vanligaste byggnadsepokerna av svenska hus och vad som kan vara värt att tänka på för hus från respektive tidsperiod.
Sekelskiftesvillans karaktäristiska detaljer och vackra rum lockar många husköpare.
Sekelskifteshus, om de har fått behålla sina originaldetaljer och material, kännetecknas av historisk byggtradition med äkta material såsom t.ex. trä och tegel. Uppvärmningsmetoden för perioden var ofta kakelugnar. Något som nu är högst attraktivt, även om värmen i sekelskifteshusen som nu säljs tillhandahålls av andra uppvärmningskällor. Har du tur har höga socklar, stuckaturer och kakel i äldre stil bevarats genom varsamma renoveringar.
Hus från sekelskiftet har ofta torpargrund, vilket gör att det är vanligt med fuktproblem. Det är viktigt med regelbunden inspektion av grunden, för att undvika problem med fukt, mögel eller röta.
Eftersom ditt hus är över 100 år gammalt har det förmodligen gått igenom flera omgångar av renoveringar. Se därför till att huset genomgår en besiktning inför köpet så att du förstår förutsättningar för t.ex. skorstenar, takpannor, värme och ventilation.
Funkisstilen med putsad fasad, en kubliknande form och platt tak härstammar från 1930-talet. Under den här tidsperioden blev det alltmer vanligt med källare och våtrum. Funkis står för det engelska begreppet ”Form follows function”, här värdesattes problemlösning högt, till skillnad från tidigare perioder då utsmyckning premierades. Husen byggdes till exempel med hänsyn till den kringliggande naturen och var placerade på en ljus plats på tomten. Man valde gärna lättskötta och underhållsfria byggmaterial som puts, koppar och natursten.
Källare från den här tiden var till största del oinredda och rum så som badrum och tvättstugor var enkelt inredda. De hade ofta ”bara” målat grundmursväggen (källarytterväggen) och golvet var antingen ren betong, målat eller möjligen försett med klinker. Det innebär att även om det skulle komma in fukt utifrån uppstår sällan några större fukt- eller luktproblem. Efterhand har man ofta inrett källarna vilket kan medföra risk för fukt och mögelskador på grund av att naturlig fukt från marken vid och under huset tar sig in i källaren.
Det låglutande taket ställer höga krav på att tät- och ytskikt håller tätt vid regn och snöfall. Det är viktigt att välja rätt material och att hålla det under uppsikt genom att inspektera det ett par gånger per år för att upptäcka risker så som öppna skarvar, håligheter och stopp i brunnar i tid.
Utseendet på villor från sjuttiotalet påverkades av den rådande energikrisen. Husen fick mindre fönster och tjockare ytterväggar samt stora, djupt neddragna tak. Under det här årtiondet rådde byggboom och det byggdes fler hus under 1970-talet än under något annat decennium i svensk historia. Mellan 1971 och 1980 byggdes strax över 427 000 småhus, vilket motsvarar ungefär 20% av alla småhus som finns i Sverige. Många av husen från den här perioden är 1,5-plansvillor med eller utan källare. Det var väldigt vanligt med styckebyggda kataloghus. Husen byggdes snabbt, och ibland med nya, obeprövade metoder.
Den platta betonggrunden, där man lade isolering ovanpå i stället för under betongen, gör att risken för att mögel kan växa när betongen blir fuktig ökar.
Tryckimpregnerat material som var populärt för perioden var tänkt att hålla borta röta, men spred med tiden lukt in i huset.
Idag är det vanligt att hus från den här perioden är renoverade, ombyggda och tillbyggda. Var uppmärksam på hur arbetet har utförts, eftersom det kan bidra till risker.
Om huset har en kallvind innebär det att vinden ventileras med utomhusluft. Om huset då inte har t.ex. en varm skorsten som värmer upp vinden gör att den vintertid blir väldigt kall. Varm inomhusluft kan då ta sig upp på vinden och kondensera vilket ökar risken för mögelskador. En bra fungerade inomhusventilation minskar risken för skador på vinden.